La Sgambeda: många möh.

Nu är första långloppet för säsongen avklarat. Jag blev 7a och så är det med det. Förhoppningarna var högre, förväntningarna i linje med resultatet. Jag har åkt denna tävling en gång förut, 2009 var jag 6a. Jag var lite orolig för den höga höjden och visste att jag behövde ta det lungt i starten för att bemästra loppet, men jag var lite ivrig. Med lite bättre dagsform och lite klokare åkning första kilometrarna kanske det hade gått bättre. Men nu kom syran; för mycket, för tidigt och då är det bara att ta sig i mål.

Livigno, here we come!

Då var skidfodralet och väskan packade då. Snart dax att köra ner till Arlanda, lätta till Zürich och sedan racing till Livigno. Det ska bli roligt att ladda för långlopp. Dessutom visade ju jag och Jenny något som närmast kan anses vara annalkande form igår i Åsarna. Vi åkte jämt hela det 10 km långa fristils-loppet.

I väntans tider...

Jag är hemma i Mora efter ett läger i Laisvall och tävlingar i Arvidsjaur och Skellefteå. Nu återstår en tävling i Åsarna innan det är dax att dra ner till Livigno och La Sgambeda. Jag är liksom i väntans tider för jag väntar inte bara på första långloppet, jag väntar också på formen. Formen med den där sköna känslan vill inte riktigt infinna sig.

Äntligen!

Kylan i Laisvall har lättat lite och idag fick vi äntligen en fin träningsdag i vackert vinterväder. Klassisk ökningsdistans och sprintträning i fri teknik. Vi fick chansen att testa lite skidor och jag måste säga att det blev en riktigt bra dag.

Ski Classics på you-tube, La Sgambeda i tankarna, men kallt ute...

Idag lanserades Ski Classics och det var en värmande nyhet i denna bistra tid. Termometern har frysit fast på -25 och idag har vi varit inne. Förutom att kolla in Ski Classics vinjett på u-tube har jag styrketränat. Men jag vågade mig ut i kylan och ta några bilder på "kall-vädret"..

Laisvall

Efter ett hektiskt dygn i Stockholm fann jag ingen annan rå än att att ta min väska och min Rikard och dra till Laisvall. Min födelse ort och orten för min nya-gamla klubb blir nu platsen för en veckas läger. Och det är inget tråkigt ställe vi kommit till. Det snötyngda och frostbitna landskapet är godis för ögonen och lugnet medicin för själen. 

Glömde...

Nu glömde ju jag blogga om att det var Vasaloppsträff på Staduim, Sergelg. Stockholm, igår kväll. Det var Tjejkväll och jag var där och berättade om mina erfareneheter från Tjejvasan och Vasaloppet och om min träning. Kämpade sedan lite extra för Enervits produkter...

Den som inte får tävla...

...får träna. Ikväll avslutade jag en riktigt bra träningsvecka med ett stakpass i mörkret. Pannlampa på. Jag har fått tre veckor med bra träning nu och det känns viktigt inför den långa och tuffa säsong som väntar. Mycket stakning och många skatepass i hög fart. Tror dock att det börjar bli dax att släppa upp lite på träningen så att jag kan försöka pressa fram formen till prämiären i Livigno.

Next: La Sgambeda...

While the world of cross country skiing is turning its heads north to Gällivare and the start off the FIS World Cup I am slowly turning south to Livigno and start focusing on the first FIS Marathon Cup race; La Sgambeda, wich is held on december 19th.

It is the first important race for the team and I whant to be well prepared.

Tävling nr 2: aldrig får man vara glad;)

Idag kan jag inte säga att jag är nöjd. Jag var STUM, sådär stum att kroppen skriker SLUTA! AVBRYT! och hjärnan skriker KÄMPA! FORTSÄTT! Vilket är enda anledningen till att man inte vinglar av banan. VAD ÄR DÅ PROBLEMET??? Ja, för det första vill jag säga att det är lite av "the story of my karriär" det här, det går upp och ner ner ner. Höga toppar varvas med djupa dalar. Så har det alltid varit. För det andra hade jag nog inte joggat ner och sköljt genom kroppen ordentligt efter sprinten igår villket gjorde att jag var sur i musklerna.

Syndicate content